New year's

Back to my 'Western Australia/New Zealand 2006' blog

Sydney, New South Wales, Australia
Wednesday, January 3, 2007

Farväl, NZ!
8:05! GAAAH! Mitt plan går om en
hel­timme, incheckning senast om en halv­timme, och här
ligger jag och sover. Mittemellan sömn och vakenhet insåg jag att
min mobil inte börjat spela Buffy­temat, trots att den borde ha
satt igång kl 7:15. Lite mer åt vakethållet insåg jag att klockan
inte alls var 8:05, utan 7:05. Easy as.
Checkade in mitt stora, tunga bagage.
Easy as.
Kontrollerade mitt stora, tunga
handba­gage. Easy as.
Flög till Auckland och checkade, efter
att ha bytt om till somrigare bonad, in till Sydney.
Flög till Sydney och stod timmevis i
kö till tullen. For till centrum och checkade, liksom för 13
måna­der och 13 dagar sedan, in på base. Kollade mail: Claudia
var busy på morgondagen, men ledig fr o m lunch. Syskonen Preedy
hade svarat med osäkerhet, men ett SMS senare och jag fann mig
svinga några bägare med Claire och Nick.
 Barra
En solig morgon i världens näst bästa
stad. Strosade iväg med riktning mot Mrs MacQuary’s Chair, vid
vilken planen var att fira nyår med Preedys + Lucy och Charlotte.
Jag tappade hakan. Jag baxnade. Jag trodde knappt mina norra. Jag
blev mäkta förvånad över hur oerhört lång kön var. Tusentals
människor stod på rad för att komma in, och jag valde att inte
köa. Jag hade stämt träff med Claudia kl 12:30 och innan dess
förväntades jag byta rum på vandrarhemmet.
12:40 tutade en bil framförd av den
blivande svenskan (nuvarande Sydneysidern). Vi for runt lite granna i
hennes gamla hemtrakter och stannade för lunch vid Mosman Beach.
Världens godaste fish&chips, där fisken varken var panerad
eller friterad, utan tvärtom grillad och barramundi1.

Och sen ställde jag mig i kö. Det
gick förvånansvärt fort, och efter bara 1h15min var jag inne. Jag
fann mina pommies från Western Exposure-turen och ställde mig i en
ny kö, nu för att köpa vin.
Mycket folk, stämning på topp,
21:00-fyrverkeri imponerande och 00:00-fyrverkeri makalöst. Gott
nytt år!

1
) Världens godaste fisk
MMS och SMS
Se Mt Doom och minst ett annat
LotR-ställe: Check.
Hoppa bungy från Kawarau Bridge:
Check.
Fira nyår, inkl fyrverkerier, i
Sydney: Check.
Skicka irriterande S-/MMS från Bondi
Beach: Uncheck.
Alltså tog jag en Bus to Bondi och
checkade i den fjärde och sista av denna resas todo-rutor.
 3D-film
Regnet varken strilade eller föll. Det
attackerade Sydney med sådan frenesi att t o m horderna av japanska
turister höll sig borta.
Och således valde jag att förlägga
morgonens aktiviteter inomhus i väntan på bättre väder. IMAX i
Sydney har världens största duk och de visade Open Season, en
animerad familjekomedi, i perfekt 3D-rendering.
Efter filmen hade regnet slutat och
solen tittat fram, så jag tog mig en lång, lång promenad genom
Sydney, från Darling Harbour via Botanic Garden till Mrs MacQuary’s
Chair, varifrån foton togs av operahuset och Harbour Bridge.

Vidare via Circular Quay och the Rocks
till centrum och Town Hall.
Farväl,
Claudia!
Jag försökte fruktlös nå gamle
kursaren Per för en stilla pilsener, men icke. Däremot insåg Claud
att hennes planerade tjejkväll faktiskt skulle äga rum följande
dag, så hon bjöd mig på en biltur till hen­nes Alma Mater,
bohemiska förorter och inte minst en smarrig middag på Rose of
Australia i Erskinville­hurstbridge…
Eftersom hon om knappa två veckor far till Sverige1
för studier och deltidsarbete var avskedet denna gång mindre
tårfyllt än det brukar vara.




1
) Visserligen Stockholm, men ändå
 Farväl, Sydney!
Då var det över. Ish. Jag tog en
dusch, en packning, en kaffe på Queen Victoria Market och tåget
till flygplatsen.Med omvägen via Melbourne fann jag tid
att köpa med mig en liten souvenir till mig själv, nämligen en
didjerimaybe1.
Och det som kunde blivit ett stressigt byte i Singapore blev inte
det, emedan fly­get till Frankfurt var framflyttat tre och en
halv timme.
Ja, det var i alla fall det första
beskedet jag fick. Sen gick det utför.

1
) Det riktiga, fullsize-instrumentet heter, som bekant, didjeridoo
(stavningen varierar). Det finns även en turistversion i
miniformat, cirka 23 cm, som putslustigt nog kallas didjeridon’t.
Sålunda dikterar logiken att den variant jag köpte, av
mellanstorlek (cirka 60 cm), kallas didjerimaybe. Kanske.

Back to my 'Western Australia/New Zealand 2006' blog